25. aug, 2016

Det där med veterinärer

Jag är med på en FB-sida som heter "Korståg mot höga veterinärkostnader"! Där kan man läsa om helt orimliga kostnader för att få vård till sin hund. Förstår att jag är lyckligt lottad som har "min" klinik fortfarande. Kliniken är såld till Anicura sedan ett par år tillbaka, men så länge "min" gamla veterinär Per är chef där så tänker han inte höja priserna till ockernivå. Men hur blir det när Per går i pension, vilket kommer ske inom en snar framtid?

Jag har som bekant inga försäkringar på mina hundar, la av med det för över 20 år sedan när premierna närmade sig ockernivå. Vi har istället betalat vad det kostar när olyckan varit framme.

Hade vi varit lite förutseende när vi köpte vår golden Athena för 13 år sedan så hade vi nog tagit en försäkring på henne. Hon kostade oss ca. 70 000 kronor i olika operationer under sitt nästan 13 åriga liv. Naturligtvis var hon värd varenda krona! För dessa 70 000 kronor fick vi två väldigt lyckade korsbandsoperationer, en livmodersoperation och en blodöreoperation. Helt fantastiskt när man hör att en bekant fick betala 78 000 för att operera bort främmande föremål i tarmen.

Främmande föremål i tarmen har vi varit med om tre gånger under vår tid som hundägare. Första gången var 1992, Fidelie hade fått tag i en majskolv! Efter ett par dag förstod vi att det var stopp! Åkte hem till Per på en lördag, han klämde Fidelie på magen och sa, vi åker in och opererar. 1800 kronor kostade det kalaset. 2015 lyckades både Blixt och Åska sätta i sig något olämpligt. Först ut var Blixt, en foppatoffelbit i tarmen, runt 16 000 kronor gick det kalaset på. Sen var det dags för Åska i maj, ca. 18000 gick det på p.g.a att det krävdes lite större ingrepp med borttagning av tarm och att det var Kristi Himmelfärdshelg. Några dagar efter ingreppet fick Åska 42 graders feber en natt. Blev att kasta sig i bilen och köra i ilfart till Anicura i Kumla som har dygnetruntjour. Där röntgades hon, fick antiboitika för att få ner feber och hon vätskades upp. Veterinären i Kumla sa att Åska behövde öppnas upp igen, det satt något mer i tarmen sa han. Det kunde han göra för ca. 26 000 kronor sa han.  Jag föredrog att ta med mig Åska hem och vänta på att min klinik skulle öppna! Betalade 5000 kronor och åkte hem. Hängde på låset till kliniken och blev omhändertagen omedelbart av både Per och Inger. Tyvärr så litade vi på veterinären i Kumla så Per öppnade Åska omedelbart. Det fanns inget fel! Efter mycket utredande så kom vi fram till att den unga veterinär som hade haft hand om Åskas eferbehandling skrev ut för kort och svag antibiotikakur. Denna andra operation kostade 0 kr!

Vår katt Charlie Harper drabbades av en ovanlig sjukdom samma vår. Han fick polyper i örat. Per gjorde en liten operation som kanske skulle hjälpa, 2400 kronor!!!! Tyvärr hjälpte inte detta utan polypen kom tillbaka och växte ner i hörselgången som en bönstjälk. Per hade två alternativ för oss. Avlivning eller att han fick prova en avancerad operation som han endast gjort en gång förut i livet, på en hund. Vi beslutade oss för att Charlie var värd ett försök. Per opererade och lyckades!!!! 16 000 kronor! Per måste kommit åt någon nerv under operationen, Charlie kan inte stänga ena ögat helt! Men vad gör väl det, han lever och kan fortsätta att göra oss galna med sitt arroganta sätt. :-)

Vi har i stort sett alltid fått sköta eftervården på våra djur själva  här hemma! Våra hundar och katter vill inte vara borta hemifrån! Ofta har det bestämts att de ska ligga kvar ett par dagar för observation, men det har slutat med att Per eller Inger har ringt och sagt att vi får komma och hämta dem, de gråter!

Jaha, vart vill jag komma med detta? Jo, bevisligen går "min" klinik runt utan ockerpriser! Det är en relativt nybyggd anläggning med flera veterinärer och så länge Per och Inger finns kvar, med utmärkt kompetens. Jourverksamhet finns, inte dygnet runt men på helger och kvällar. Om man har tur och får tag i Per eller Inger i akuta fall så ställer de alltid upp även efter öppettiden. Kan man önska sig bättre?

Hur blir det när Per och Inger slutar? Anar det värsta! Jag har börjat forska i det här med förskringar och har insett att även där råder ockermentalitet. Hur gör man?